Who am I kidding?

Vem försöker jag lura? Mig själv antagligen. Jag behöver honom. Jag saknar honom. Jävla skit. Vill nästan gråta när vi pratar i telefon. När jag inser allt det där. Hur mycket jag faktiskt saknar honom. Och jobbar på att förtränga det igen. Tills nästa gång.

Varför är livet så orättvist ibland?