Bättre så här.. ?

Jag har mått dåligt hela helgen. Varit matt, trött, haft en himla huvudvärk. Inte så trevligt. Men jag har haft trevligt ändå. I fredags te och allmänt flum, hårfärgning osv. Igår pepparkaksbak, glögg och film. Jag börjar bli gammal. Suck. Idag sov jag nästan till tio (och innan dess drömde jag att jag hört en nyckel vridas om i mitt lås, och det var ingen mindre än Jocke som kom hem för att överraska mig, faktiskt klockan tio det med, och jag blev så glad..) och gick upp. Latade mig vid datorn och teven, åkte till stallet i det underbara vädret, och kom hem och sedan dess har jag suttit här. Ingen träning idag heller... Men med tanke på hur jag mått och känt mig (och att jag haft träningsvärk efter ridningen både igår och idag) i helgen så, ja. Skit samma.

Det känns jobbigare och jobbigare utan Jocke. Att vara ensam. Sova ensam, speciellt. Det är då man känner sig mest ensam, utsatt. Sorglig. Hatar det. Jag trivs bäst när jag har någon som jag kan bry mig om och som bryr sig om mig, som är min och som vill ha mig som sin. Suck. När blev jag så blödig och romantisk av mig? Och sen är det ju inte det att ovanstående inte stämmer in på Jocke och mig längre, absolut inte. Bara det att det är för långt nu för att vi ska klara det. Skulle bara bli skit i slutändan ändå, så varför dra ut på det tills dess? Jag vill inte såra honom eller bli sårad. Bättre såhär.

Gah.